De flesta tänker nog att den som växer upp med hund oftare skaffar en egen hund som vuxen. Forskningen har också visat att det finns statistiska samband, korrelationer, mellan hund som barn och som vuxen.
Tove Fall är vår favoritepidemiolog men hon är också veterinär och forskar på bl.a. hundar. Hon har tillsammans med andra visat att den som har hund också är friskare och mår bättre än hundlösa.
Men korrelationer säger ju inget om orsak och verkan. Därför har Tove Fall använt Sveriges fantastiska tvillingregister för att undersöka om valet att ha hund beror på miljö eller arv. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.
Studien visar att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än femtio procent av egenskapen hundägande, vilket är mycket. Generna spelar alltså en stor roll när det kommer till valet att äga en hund.
Det kan också innebära att hälsoeffekterna kan vara skensamband. Det kan varar så att gener för hundägande oftare finns bland gener som ger ett friskt liv.
Länk Generna påverkar valet att skaffa hund
Valpar är ju så älskliga och söta, men de är också djur med humör, vilket Hjalmar Vilding visar ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar